- Kolmården
- Söta och roliga djur
- Sveriges Nationaldag
- Marsvinshjälpen
- Valborg
- Hamster
- Bakugan
- Skansen
- Mops
- London
- Sol, vind och vatten
- Tre djur
- Vem vet mest?
- Midsommar
- Bingsjöstämman
- Den blomstertid nu kommer...
- Fjällvandring
- På tur med en gammal Volvo
- Den blomstertid nu kommer...
- Studiebesök på Försvarsmakten
- Ungern
- Jockes teatergrupp
- Tullverket
- Korkade Brottslingar
- Frågesport
- Japanfrågor
- CSI
- Shintoism
- Lucia
- CLAMP
- Chobits
- Varför firar vi jul
- Forna dagars julfirande
- Tankar om data-spel
Den blomstertid nu kommer...
Det låter klyschigt, men visst är det sant att sommarens blomsterprakt kan upplevas med alla sinnen (jo, vissa blommor går faktiskt att äta, t.ex. ringblommor – både vackert och dekorativt i sallader). Härligt är det att stoppa näsan i syrener, rosor, liljekonvaljer, schersminer och några fler välkända väldoftare. Men faktum är, tycker jag i alla fall, att man kan få lika härliga, somriga doftupplevelser av sådana enkla grönheter som späda löv, daggvått gräs och nässlor (om man inte doppar näsan för djupt).
Har man aldrig testat att gå ut i naturen med en lupp, är det alltid värt ett försök. Man kan bli överraskad. Även de största blommorna, som inte är svåra att se med ögat, kan få helt nya dimensioner under förstoringsglasets vidgande vyer. Pupiller, ståndare, mönster och osynliga strukturer får nästan arkitektoniska proportioner. Och små obetydliga ogräsblommor är nästan alltid vackrare än man tror, när de får lite förstoring.
Vem har förresten sagt att ogräs inte kan vara intressant ?
En vårdag, på den tiden när jag hade trädgård utanför huset, bestämde jag mig att göra en rabatt med bara ogräs. Jag samlade ihop alla sorters ogräs som nyss kommit upp ur jorden, och grupperade ihop dem, var sort för sig. De var små, små, små, så att bara hjärtbladen stack upp, så jag hade inte en aning om vilken sort det skulle bli. Det var mycket spännande att följa utvecklingen och senare på sommaren se vad för slags blomma som kom upp. Den sommaren lärde jag mig mycket om vilda växter. Och faktum var att rabatten faktiskt blev förvånansvärt fin i all sin enkelhet.
Men även om man inte har någon rabatt kan det vara intressant att följa blommorna under sommarens gång.
Under juni ter sig blommorna ännu friska och ungdomliga i sin karaktär. Färgskalan på de blommor man hittar i natur och trädgård så års, går huvudsakligen i nästan lite romantiska toner av vitt, rosa, lila. Tänk bara på de skira hundkexblommorna, som böljar sig fram över markerna lätta som virkad spets eller en tunn brudslöja. Dofterna är fuktiga, ljuva, fräscha – hela upplevelsen ackompanjerad av en livlig fågelkör som står på, nästan som ett klingande vattenfall.
Men så kommer julis och augustis högsommarvärme och torka. Det är inte bara det att fåglarna tystnar. Nej, även blommornas karaktär förändras. Varma färger som gult och orange tycks dominera, eller också tämligen mättade och djupa toner av andra färger. Man hittar sällan samma ”oskyldighetsljusa” färgskala som man hittar i början på sommar. Nej, juliblommorna prålar vanligen i starka, modiga uttryck (naturligtvis finns dock undantag).
De blommor som trivs med att blomma under hög- och sensommaren är ofta lite hårdhudade, torktåliga, kantiga och nästan vassa i karaktären. I vissa fall är stickigheten helt konkret, som hos t.ex. blåelden.
Den torra knastrigheten i uttrycket hos sensommarblommorna passar bra ihop med den alltmer tilltagande konserten av gräshoppor och vårtbitare. Man brukar ofta tala om ”syrsor”, men i vårt land finns det inte några sådana. Det vi hör i den mörknande augustikvällen är oftast vårtbitare som upprepat stryker sina vingar mot varandra så att det rassligt ringande ljudet uppstår.
Av Elisabet L.